Kategori: Uncategorized

Därför är det viktigt att ta fighten med kollapsdrevet

winter

Jag ägnar en stor del av min tid åt att driva en liten Facebook-grupp med namnet ”Det går inte åt helvete”. Den tillkom för snart ett år sedan som en reaktion på att Sverige plötsligt gjorde en absurd omsvängning från att vara humanitär superhjälte till att bli ett av de mest restriktiva länderna vad gäller flyktingmottagning. Jag såg med egna ögon svenskar som stod med öppna armar och bara väntade på att få dra sitt strå till stacken och hjälpa. Nu fick de inte det. För att det barkade åt helvete med Sverige, typ.

Regeringen lyssnade till kollapsdrevet, trots att ett flyktingstopp egentligen inte kunde motiveras med resursbrist utan möjligen med brist på organisation. Under 2016 fick Sverige ett budgetöverskott på 85 miljarder kronor. Kom inte och påstå att pengar saknas. Regeringens budgetförslag för området migration 2017 ligger på 32 miljarder, ungefär lika mycket läggs på integration av nyanlända. Hela vårt budgetöverskott är alltså större än de två posterna tillsammans.

Under de senaste åren har Sverigedemokraterna växt och i takt med detta har också svenskarnas oro ökat, enligt de senaste rapporterna. I SD:s retorik har talet om systemkollaps och samhällskris varit ett mantra. Även andra partier, inte minst moderaterna, har skrivit sina ödessymfonier i samma tonart. Sverige har snart en miljon i utanförskap till exempel, trots att ingen vet vad utanförskap betyder just den här gången detta modeord används. Antalet som försörjs av ”sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd” ligger enligt Svenskt Näringsliv på drygt 800 000, och sysselsättningen ökar kraftigt – till och med bland invandrare, där sysselsättningsgraden aldrig varit så hög. Och antalet nyanmälda jobb på Arbetsförmedlingen var i slutet av 2016 på rekordnivåer. Men det går ändå åt helvete, enligt somliga.

Det är viktigt att ta fighten med kollapsivrarna, och det finns mer djupgående orsaker till det. Vi vuxna har ett stort ansvar när vi påstår att det är skit med samhället, ty det färgar våra barn och tron på framtiden. Detta gäller inte minst inställningen till invandrare. I förrförra veckan presenterade forskaren Marta Miklikowska en mycket intressant studie på just detta tema, publicerad i ansedda British Journal of Psychology. Miklikowska har följt 500 svenska tonåringar för att se hur deras attityder gentemot invandrare påverkas och förändras under uppväxttiden.

Resultatet är slående. Respondenterna i studien fick reagera på fördomsfulla påståenden av typen ”invandrare kommer hit bara för att dra nytta av svensk välfärd”, och det visade sig med önskvärd tydlighet att fördomar gentemot invandrare var betydligt högre bland ungdomar till föräldrar som sympatiserade med just sådana åsikter, även om påverkan tycks vara starkast under de tidiga tonåren och avta något ju äldre ungdomarna blir. Tonåringar med fördomsfulla föräldrar uppvisade också mindre empati gentemot andra människor. Miklikowskas teori är att fördomsfulla föräldrar helt enkelt kan vara empatihämmande. Studien visade också socioekonomiska aspekter spelar roll: låg inkomst och låg utbildning tycks skapa en större grogrund för fördomar mot invandrare.

Jag vill hävda att denna studie bekräftar något som vi kanske redan haft på känn, men som är oerhört viktigt att ta fasta på. Jag tror att fördomar också kan översättas till det allmänna kollapsdrevet eftersom båda vilar på antaganden eller ren och skär brist på fakta. Den lågutbildades och lågavlönades fördomar får därmed en ganska läskig kusin i den högutbildade och högavlönade Anna Kinberg Batras mantra om att Sverige står inför en systemkollaps, trots att Sverige – även om det finns stora utmaningar vad gäller sjukvård, skola, polis, integration – just nu går som tåget.

När vi har politiker som sprider fördomar – eller eldar på kollapsdrevet – tror jag att vi vanliga människor riskerar att påverkas på samma sätt som tonåringarna av sina föräldrar i Maria Miklikowskas studie. Även om politiker inte är att likställa med våra pappor och mammor, vill vi alla någonstans tro att man kan lita på dem. Vi har ju ändå valt dem, vi vill kunna se upp till dem och de får gärna kunna lite mer om viktiga saker än vi kan själva. Det finns en orsak till varför riktigt starka och trovärdiga politiska ledare brukar få epitetet ”landsfader” – men vad händer med oss ”barn” när landsfadern, eller åtminstone våra politiker, är fördomsfulla eller påstår att samhället går åt helvete?

Annonser

Negativ slagsida på nyhetsrapporteringen bidrar till kollapsdrevet

Positiv-nyhetsrapporteringKlockan är strax efter åtta på onsdagsmorgonen den 6 juli. I nyhetssändningen på SVT berättas i all hast att Arbetsförmedlingen får sämst betyg i den årliga förtroendeundersökningen från Sifo. Bara det. Inte ett ord om vilken myndighet som får högst betyg. Notisen baseras på en artikel i Svenska Dagbladet, som vinklar nyheten med rubriken ”Här är myndigheterna vi har minst förtroende för”. SvD:s artikel är förstås betydligt mer innehållsrik och faktaspäckad, men vinkeln är entydigt negativ.

Jag funderar över varför det i rapporteringen inte nämns att snittbetyget på myndigheterna ÖKAT från 2015 till 2016. Det framgår inte i SvD:s artikel, men om man läser tidningens artikel om motsvarande undersökning förra året (men den mer nyanserade rubriken ”Myndigheterna vi har mest och minst förtroende för”) upptäcker man att myndigheterna på Sifos skala i snitt får +29 2016, jämfört med +25 i fjol. Många myndigheter får förbättrade resultat, däribland Konsumentverket (som kommer högst), Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Kronofogden. Även om resultaten är fortsatt låga, får ändå kritiserade myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket bättre siffror i årets mätning. Över 30 myndigheter ingår i undersökningen, endast två ligger på minus.

Trots att snittbetyget för myndigheterna alltså nu är högre, är Svenska Dagbladets vinkel mer negativ. Artikeln tar upp positiva aspekter också, men rubriken är negativ, och när SVT citerar nyheten är det bara rubriken som kommer med.

Jag har själv varit nyhetsjournalist i 15 år och jag vet naturligtvis att negativa nyheter med viss logik väger tyngre: journalistiken går ju att på att granska makten, att avslöja missförhållanden, svikna förtroenden. Att nyhetsflödet präglas av elände är knappast något nytt. Vem glömmer Lars Ekborgs träffsäkra satir?

Men idag lever vi i ett samhälle som åtminstone på ytan tycks präglas av misstro och rädsla för den systemkollaps som piskats in i verklighetsbeskrivningen av Jimmie Åkesson och Anna Kinberg Batra. Då blir negativa nyhetsvinklar, som den om förtroendet för landets myndigheter, en instrumentell komponent i byggandet av ett samhälle som präglas av misstro, och där diskrepansen mellan verklighet och fantasi växer.

Sedan en tid tillbaka driver jag en liten Facebook-grupp, Det går inte åt helvete, med syfte att försöka motarbeta den verklighetsbeskrivning som medelst propagandametoder hamras in framför allt av främlingsfientliga grupperingar på nätet. Det är givetvis inte så att verkligheten kan beskrivas som svart eller vit – det finns många problem och utmaningar i vårt samhälle. Men det är oerhört mycket som pekar på att vi faktiskt inte är på väg in ett totalt mörker, en svavelosande systemkollaps.

Bara under den senaste månaden har vi i gruppen Det går inte åt helvete publicerat nyheter och färska fakta som de här nedan. Det kan vara värt att notera att en del av dem inte omskrivits i svensk press överhuvudtaget.

  • Sverige är världens mest ansedda land, enligt 2016 års ”Country RepTrak”. ”‘Sweden does really well on all the different parameters we use to understand what people think of a country,’ Reputation Institute executive partner Nicolas Trad told The Local.”
  • ”De svenska småföretagen som exporterar till tillväxtmarknader har aldrig varit fler. Bolagen ser ljust på möjligheterna, även om framtidsutsikterna är något mer försiktiga. Det visar Exportkreditnämndens kommande Småföretagsrapport, som Di tagit del av.”
  • ”Jobben blir fler i år såväl hos offentliga och privata arbetsgivare. Fram till och med första halvåret 2017 stiger sysselsättningen med 75 000 jobb för personer i åldrarna 16-64 år i Sverige, enligt Arbetsförmedlingens nya prognos.”
  • Sverige är ett av de länder i världen som utvecklas bäst socialt, enligt 2016 års ”Social Progress Index”. Totalt i mätningen rankas vi på 6:e plats – högst hamnar vi när det gäller miljö (1:a plats) och personlig säkerhet (2:a plats).
  • ”Förra året ökade de utländska turisterna i Göteborg med 21 procent. Göteborg slår därmed både Paris, London, Berlin och Madrid – och är femte bäst i Europa.”
  • Allt fler svenskar har råd att åka på semester under minst en vecka per år. 61 procent 2015 mot 58 procent 2008. Det är unga kvinnor som reser mest, visar Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).
  • ”Saldot i statens budget för maj blev ett överskott på 36,0 miljarder kronor. Det är 15,7 miljarder kronor högre/lägre än i maj 2015. Det visar ESV:s rapport över statsbudgetens utfall.”
  • ”Hushållen gjorde rekordstora nettoinsättningar på 35 miljarder kronor, främst på vanliga sparkonton i bank och hos Skatteverket under första kvartalet 2016. Nettoinsättningarna på bankkonton var rekordstora för ett första kvartal, 23 miljarder kronor. Det kan jämföras med första kvartalet 2014 och 2015 då hushållen gjorde nettouttag på sex respektive fyra miljarder kronor.”
  • ”Fortsatt ökning av antalet sysselsatta: Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var 4 892 000 i maj 2016, icke säsongrensat. Det är en ökning med 63 000 jämfört med maj 2015…”
  • Svensk ekonomi fortsätter att stärkas under 2016 och 2017. Expansiv finans- och penningpolitik stimulerar den inhemska efterfrågan och arbetslösheten faller till 6,3 procent 2017.”
  • Att det finns någon löneskillnad överhuvudtaget är beklämmande, men… det går i alla fall åt rätt håll. ”Löneskillnaden mellan kvinnor och män i hela ekonomin var 12,5 procent under 2015. Det är en minskning av skillnaden med 0,7 procentenheter jämfört med året innan.”
  • ”Det finansiella sparandet i offentlig sektor blir i år 3 miljarder kronor enligt Ekonomistyrningsverkets prognos. Det är första gången sedan 2009 som sparandet är positivt. ”
  • Sverige tillhör de länder i EU som har högst investeringskvot – ett mått på hur mycket som investeras i förhållande till ekonomins storlek. ”En god investeringsnivå är en nödvändighet för att inte tappa i konkurrenskraft.”
  • Sverige är det EU-land som hade den näst högsta ökningen av byggandet under april jämfört med motsvarande siffror ett år tidigare: 8,7 procent, enligt den senaste statistiken från EU.
  • ”Andelen svenskar som skänker pengar till en hjälporganisation minst en gång i månaden har ökat stadigt sedan 1998, från 27 procent till 46 procent 2015. Trenden mot ökat givande har varit särskilt tydlig under de senaste två åren av global oro.”
  • ”De svenska hushållens nettoförmögenhet ökade med 31 miljarder kronor under första kvartalet. Det visar SEB:s Sparbarometer som presenterades på fredagen.”
  • ”Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen minskade med två procent under 2014, enligt ny slutlig statistik från SCB:s Miljöräkenskaper.”
  • Sverige kommer på andra plats på US News ”Best Countries”-lista över de länder som upplevs vara de säkraste att leva i.
  • ”För tredje året i rad ökar andelen kvinnor i börsbolagens styrelser och är på rekordnivå, visar nya siffror. – Det är skjuts i utvecklingen, säger Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden.”
  • ”Intresset att sprida, kommentera och gillamarkera material från sajter med främlingsfientligt innehåll har minskat med 74 procent, enligt en granskning av LO.”
  • Sverige är det land i EU där nystartade företag har störst chans att överleva, enligt ny statistik från EU-kommissionen. ”The highest one-year survival rates were recorded for the Swedish business economy – 96.5 %… Enterprises born in 2008 in Sweden, Belgium, Luxembourg and Austria were most likely to survive up to the fifth year after their birth”.

Att det finns politiska krafter som vill blunda för positiva nyheter i syfte att förvärva makten via en mörk verklighetsbeskrivning, det kanske ingår i spelet. Men det är inte renhårigt. Och det finns fog att fundera över vilken roll media – både ny och gammal – spelar i drevet.