Kategori: fakta

101 (nya) skäl till varför det fortfarande inte går åt helvete

thumbsupSå här i valtider är det tydligt att det imbecilla kollapsdrevet fortfarande lever i den politiska debatten. Trots att det går nästan löjligt bra för Sverige i väldigt många avseenden är det gnällandet, missnöjet, indignationen som får ta mest plats i samtalet. Det märkliga i sammanhanget är att det inte bara är oppositionen i form av främst moderater och sverigedemokrater som använder sig av en missnöjesorienterad retorik – även socialdemokraterna tycks ha en uttalad strategi att också kittla kollapsivrarna under hakan. Som om det skulle vara det enda sättet att locka väljare i Sverige 2018.

I någon mening underkänner de politiska partierna medborgarna genom denna fördummande retorik som dessutom är, tror jag, farlig då den underblåser en minskad tilltro till politiken, demokratin och samhället. Politiken idag verkar handla mer om att peka på allt som är dåligt (ofta utan att komma med några lösningar) och debatterna blottlägger snarare olika verklighetsbeskrivningar än politiska visioner.

För två och ett halvt år sedan, då kollapsdrevet hade dragit igång i samband med flyktingdebatten, skrev jag en text med rubriken 101 skäl till varför det inte går åt helvete. Nu känner jag att det är dags för en uppdatering. Det finns fortfarande oerhört många bevis för att det inte är så illa ställt med vårt land som somliga, framförallt SD, försöker påskina.

En ”disclaimer” är förstås på sin plats. Jag säger härmed inte att allt fungerar fantastiskt i vårt samhälle. Vi har en del problem, som till exempel bostadsbrist, ökad stress, brist på högkompetent arbetskraft. Och de växande vårdköerna tycks vara en svår knut att lösa trots att landstingen gick med ett överskott på 2,7 miljarder kronor i fjol…

Men att vi skulle stå inför en vittomspännande välfärdskollaps, detta ord som He who must not be named använder sig så gärna av, stämmer helt enkelt inte. Jimmie Åkesson ljuger. Det är propagandistisk smörja. Det är populism.

Men åter till allt det som är positivt. Här är hela listan! Om inget annat anges jämförs juni månad 2018 med juni månad 2014, det vill säga inför föregående riksdagsval. Hur mådde Sverige då, och hur mår Sverige nu? Här är 101 nya (i vissa fall uppdaterade) skäl till varför det inte går åt helvete (och att vi, generellt sett, har det bättre nu än då):

1. Andelen sysselsatta har ökat. I juni 2018 hade 69,7 procent av svenskarna i åldern 15-74 år sysselsättning, jämfört med 67,6 procent i juni 2014. Ökningen gäller både män och kvinnor. (Källa: SCB). ”Sysselsättningsgraden i Sverige är hög jämfört med många andra länder och Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad mätt i åldersgruppen 20-64 år.” (Ekonomifakta)

2. Arbetslösheten har minskat från 9,2 procent 2014 till 7,2 procent 2018 (15-74 år). (Källa: SCB)

3. Andelen sysselsatta bland utrikes födda har ökat från 59,4 procent till 62,2 procent (15-74 år). Särskilt stor är ökningen bland ungdomar (15-24 år), från 28,2 till 41,3 procent. SCB noterade att sysselsättningen ökade främst bland utrikes födda under 2017. (Källa: SCB)

4. Andelen arbetslösa bland utrikes födda har minskat från 17,8 procent till 16,3 procent (15-74 år). (Källa: SCB)

5. Svenskarna är de inom EU som i minst utsträckning tycker att ”invandrarna kommer och tar våra jobb”. Endast 12 procent av svenskarna tycker så enligt den senaste Eurobarometern om integration. EU-snittet ligger på 39 procent. (Källa: Special  Eurobarometer 469, 2017)

6. Segregationen har minskat samtidigt som mångfalden ökat mellan 2012 och 2016. ”Fler och fler bostadsområden hjälps i och med det åt att driva integrationen mellan nya och gamla svenskar.” (Källa: Hyresgästföreningen)

7. Nyanlända etableras snabbare på arbetsmarknaden. Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu hade nästan hälften, 48,5 procent, av dem som mottogs 2011 jobb efter fem år. (Källa: Regeringen/SCB)

8. Ungdomsarbetslösheten 15-24 år har minskat från 29,4 procent till 23,7 procent – i säsongsrensade siffror är minskningen från 22,8 till 15,9 procent. (Källa: Ekonomifakta)

9. Antalet undersysselsatta har minskat kraftigt från 189600 till 112700 (15-74 år). Minskningen ses även bland utrikes födda. Med undersysselsatta menas ”personer som arbetar mindre än de skulle vilja och som kunnat arbeta mer”. (Källa: SCB)

10. Antalet latent arbetssökande har minskat kraftigt från 109900 till 68500 (15-74 år). Minskningen ses även bland utrikes födda. Med latent arbetssökande menas ”personer utanför arbetskraften som velat och kunnat arbeta.” (Källa: SCB)

11. Andelen unga 15-24 år som varken arbetar eller studerar har minskat från 6,2 till 5,6 procent (kv 2 2014/kv 2 2018. Källa: SCB). Dessutom var Sverige det land i EU som 2017 hade lägst andel i åldrarna 20-34 år som varken arbetar eller studerar (7,8%). (Källa: Eurostat)

12. Andelen långtidsarbetslösa har minskat från 26 procent till 23,9 procent. Med långtidsarbetslösa menas andelen arbetslösa som varit utan jobb längre än sex månader. ”Sverige har lägst andel långtidsarbetslösa i EU och ligger långt under OECD-snittet.” (Källa: Ekonomifakta)

13. Antalet bidragsberoende svenskar har minskat från 805574 helårspersoner 2014 till 768740 helårspersoner 2017. Det är en minskning med 4,6 procent. Med bidrag avses följande bidrag och sociala ersättningar: sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd. (Källa: SCB)

14. Andelen ekonomiskt utsatta unga har minskat mellan 2012 och 2016, från 10,3 procent till 9,0 procent. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd. (Källa: Kommun- och landstingsdatabasen)

15. Vi är rikare än någonsin. Hushållens disponibla inkomster har aldrig varit så höga i Sverige som nu. Per capita låg siffran 2017 på 215730 kronor (inflationsjusterad). 2013 låg motsvarande siffra på 198660 kronor. (Ekonomifakta)

16. Antalet skuldsatta hos Kronofogden har minskat från 427734 under 2015 till 417693 under 2017. Samtidigt har antalet personer som berörs av betalningsförelägganden minskat från 390888 till 387404 under samma period. (Källa: Kronofogden)

17. Andelen svenskar som oroas för stor arbetslöshet har minskat från 35 procent 2013 till 26 procent 2017. Andelen som oroas över ekonomisk kris har minskat från 19 till 11 procent. (Källa: SOM)

18. Svenskarna oroas minst av alla i EU för ökade priser, inflation och levnadskostnader. Endast 2 procent av svenskarna uppger att de oroas över detta, enligt den senaste Eurobarometern. (Källa: Standard Eurobarometer 89 sid 11)

19. Antalet varsel om uppsägning har minskat från 4367 i juni 2014 till 2803 motsvarande månad 2018. (Källa: Ekonomifakta)

20. Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen har ökat från 62352 jobb i juni 2014 till 94868 samma månad 2018. (Källa: Ekonomifakta)

21. Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män har minskat från 5,0 procent 2013 till 4,0 procent 2017. Med sysselsättningsgap menas skillnaden i sysselsättningsgrad i procentenheter (20-64 år). (Källa: Ekonomifakta)

22. Andelen kvinnliga chefer har ökat från 35,3 procent till 36,9 procent (2013/2017). (Källa: Ekonomifakta)

23. Lönegapet mellan män och kvinnor har minskat från 5,8 procent 2013 till 4,3 procent 2017. Med lönegap menas skillnad i lön sedan hänsyn tagits till ålder, utbildning, arbetstid, yrke och sektor, uppräknat till heltidslöner (standardvägning). ”Under senare år har yrkessegregeringen minskat vilket har bidragit till att minska det ojusterade lönegapet. Att fler kvinnor idag har akademisk utbildning och att andelen kvinnor bland chefer ökar kan även vara anledningar till att gapet mellan kvinnors och mäns löner minskar.” (Källa: Ekonomifakta)

24. Lönegapet mellan kommunanställda kvinnor och män har minskat från 837 kronor/månad 2014 till 400 kronor/månad 2017. (Källa: Kommun- och landstingsdatabasen)

25. Sverige är det land som har världens bästa rykte enligt Reputation Institutes årliga ranking Country RepTrak. Vi har klättrat på listan från en tredjeplats 2014. (Källa: Reputation Institute)

26. Antalet bygglov för nybyggnation av bostäder har ökat från 1615 under första kvartalet 2014 till 1958 motsvarande period 2018. (Källa: SCB)

27. Antalet påbörjade lägenheter har ökat från 8726 första kvartalet 2014 till 12672 motsvarande period 2018. Antalet färdigställda lägenheter har under samma perioder ökat från 7704 till 10336. (Källa: SCB)

28. Vår boendestandard har förbättrats om man tittar på parametern ”låg boendestandard – läckande tak, sprickor i fönster eller trasiga väggar” i SCB:s tabeller. 2012 uppgav 7,8 procent att deras boenden hade sådana problem – 2016 hade siffran sjunkit till 7,4 procent. (Källa: SCB)

29. BNP per capita har ökat från 422800 kronor 2013 till 457300 kronor 2017 (fasta priser 2017). (Källa: Ekonomifakta)

30. Staten fick ett ekonomiskt överskott på 61,8 miljarder kronor 2017, att jämföra med ett underskott på 131,5 miljarder kronor 2013. (Källa: Riksgälden)

31. Statsskulden har minskat något från 1254 miljarder kronor i juni 2014 till 1231 miljarder i juni 2018. Räknat i procent av BNP har statsskulden minskat från 33,9 procent 2013 till 28,9 procent 2017. (Källa: Riksgälden/Ekonomifakta)

32. Andelen svenskar som uppger att de har ekonomiska problem har minskat från 5,9 procent 2012/13 till 3,4 procent 2016/17. (Källa: SCB)

33. Andelen svenskar som bedömer att Sveriges ekonomi förbättrats har ökat från 11 procent 2013 till 29 procent 2017. Andelen som bedömer att den egna ekonomin förbättrats har ökat från 24 till 27 procent. (Källa: SOM)

34. Kommunernas skatteintäkter har ökat från 39220 kronor/invånare 2013 till 44741 kronor/invånare 2017. (Källa: SCB)

35. Landstingens resultat har förbättrats från ett underskott på 1,7 miljarder kronor till ett överskott på 2,7 miljarder kronor 2017. (Källa: SCB)

36. Överskottet i handelsbalansen har ökat från 122285 miljoner kronor 2013 till 133780 miljoner kronor 2017. Överskottet i tjänstebalansen har ökat från 47651 miljoner kronor till 59732 kronor under samma period. (Källa: Ekonomifakta)

37. Investeringskvoten har ökat från 22,3 till 24,9 procent mellan 2013 och 2017. Med investeringskvot menas fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP. Sverige ligger långt över EU-genomsnittet på 19,8 procent. (Källa: Ekonomifakta)

38. Sverige är det EU-land som ökat sina investeringar mest av alla under de senaste tio åren (gäller både offentliga och privata investeringar.) I fjol kom Sverige på andra plats i ”investeringsligan”. (Källa: Eurostat)

39. Produktiviteten i näringslivet har ökat mellan andra kvartalet 2014 och motsvarande period 2018: från 526,20 kr/arbetad timme till 571,50 kr/arbetad timme (2017 års priser). (Källa: Ekonomifakta)

40. Svenska företag är de som har högst överlevnadsgrad i EU. Siffrorna gäller hur många företag som fortfarande är aktiva fem år efter uppstarten. (Källa: Eurostat)

41. Antalet företag i Sverige har ökat med 78756 mellan 2013 och 2017, då det den 31 december fanns 1119813 företag registrerade. (Källa: Ekonomifakta)

42. Antalet nya etableringar av företag har ökat från 62888 under 2013 till 70874 under 2017. (Källa: Bolagsverket)

43. Antalet företagskonkurser har minskat från 6960 totalt under 2013 till 5839 under 2017. (Källa: Ekonomifakta)

44. Företagen har lättare att finansiera sin verksamhet. Andelen svenska företag som uppger att det är svårare eller avsevärt svårare än normalt att finansiera sin verksamhet har minskat från 17 procent i januari 2014 till 10 procent i januari 2018. (Källa: Konjunkturinsitutet)

45. Tiden det tar att starta ett företag har mer än halverats. 2013 tog det 16 dagar att starta upp ett nytt företag, 2017 tog det 7 dagar, enligt The World Bank som samlat in data om vilken tid som krävs för att slutföra proceduren för att registrera och lagligt driva ett företag. (Källa: The World Bank)

46. Svenskarna är de i EU som beräknas leva längst utan att drabbas av någon form av funktionsnedsättning. (Källa: Eurostat)

47. Andelen rökare har minskat från 12 procent 2012/13 till 11 procent 2016/17. (Källa: SCB)

48. Svenskarna dricker mindre alkohol enligt rapporten ”Befolkningens självrapporterade alkoholvanor” från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). 2013 drack svensken i genomsnitt 4,2 liter ren alkohol per år, under 2017 var siffran nere på 3,8 liter. (Källa: CAN)

49. Antalet svenskar som dör i cancer har minskat från 243,25/100000 inv 2012 till 236,93/100000 inv 2016. (Källa: SCB)

50. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat mellan 2013 och 2016 (dödlighet inom 28 dagar efter insjuknandet). Siffran 2016 var 25,3 procent, vilket är lägre än 2013 då den var 26,8 procent. (Källa: Vården i siffror)

51. Sverige har lägst dödlighet bland nyfödda. Tillsammans med Finland är Sverige det land i EU där lägst andel av nyfödda barn dör innan de fyllt ett år. (Källa: Eurostat)

52. Andelen nyblivna mammor som varit på eftervårdsbesök på barnmorskemottagning har ökat mellan 2013 och 2017. Graviditetsregistret har som mål att 85 procent ska ha gjort ett sådant besök 4-16 veckor efter förlossningen. 2014 var andelen 76,6 procent, 2017 hade den stigit till 81 procent. (Källa: Vården i siffror)

53. Andelen svenskar som har förtroende för sjukhusen har ökat mellan 2013 och 2016. (Källa: Vården i siffror)

54. Överbeläggningarna inom psykiatrisk slutenvård har minskat mellan 2014 och 2017, från 2,5/100 vårdplatser till 1,9. (Källa: Vården i siffror)

55. Antalet svenskar med forskarutbildning har ökat från 72562 under 2013 till 80517 under 2017. Samtidigt har antalet svenskar som endast har förgymnasial utbildning minskat från 1,35 miljoner under 2013 till 1,27 miljoner under 2017. (Källa: SCB)

56. Antalet anmälda brott i förhållande till folkmängden sjönk under 2017 för andra året i rad. Samtliga brott per 100000 invånare låg 2017 på 15062 att jämföra med toppnoteringen 15342 2015. (Källa: BRÅ)

57. Allt färre lagförs för brott. 2013 fick 116657 personer ett domslut, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. 2017 var motsvarande siffra 97058. (Källa: BRÅ)

58. Antalet som vårdats på sjukhus till följd av övergrepp har minskat kraftigt från 2204 under 2012 till 1594 under 2016. (Källa: MSB) Antalet anmälningar om våldsbrott har minskat något från 1091/100000 invånare 2013 till 1088/100000 inv 2017. (Källa: BRÅ)

59. Antalet anmälningar om stölder, rån och häleri har minskat rejält från 5607/100000 invånare 2013 till 4882/100000 inv 2017. Exempelvis har bilstölderna minskat från 988 till 897. (Källa: BRÅ)

60. Antalet anmälningar om narkotikabrott har minskat från 1167/100000 invånare 2013 till 1158/100000 inv 2017. (Källa: BRÅ)

61. Kronofogdens utmätningar av pengar från organiserad brottslighet har ökat från 65 miljoner kronor 2013 till 95 miljoner kronor 2017. Ökningen är ett resultat av samverkan mellan flera myndigheter för att bekämpa den organiserade brottsligheten i Sverige. (Källa: Kronofogden)

62. Antalet anmälningar om hatbrott på grund av sexuell läggning har minskat från 713 under 2012 till 553 under 2016. (Källa: BRÅ)

63. Antalet polisanställda har ökat från till 28689 i december 2014 till 29841 i maj 2018. Ökningen beror på att myndigheten anställt fler civilanställda, som bland annat jobbar med brottsutredningar (idag kan civilutredare bli förundersökningsledare), juridik och vid polisens kontaktcenter. (Källa: Polisen)

64. Antalet villabränder har minskat från 2553 under 2013 till 2227 under 2017 (antal räddningsinsatser). (Källa: MSB)

65. Andelen svenskar med allergiproblem har minskat från 57 procent 2012 till 51 procent 2016. (Källa: Folkhälsomyndigheten)

66. Andelen som uppger att de haft självmordstankar har minskat från 6 procent 2012 till 3 procent 2016 (Källa: Folkhälsomyndigheten). Samtidigt har antalet självmord minskat från 1523 under 2012 till 1470 under 2016 (Källa: Karolinska Institutet). Siffrorna förstärks också av att antalet som vårdats på sjukhus till följd av ”avsiktlig självdestruktiv handling” minskat kraftigt från 8009 under 2012 till 6948 under 2016. (Källa: MSB)

67. Andelen som är nöjda med demokratin i sin kommun har ökat från 66 procent 2013 till 70 procent 2017. Motsvarande siffror för region och landsting visar en ökning från 59 till 66 procent. Även när det gäller demokratin inom EU syns en ökning, från 46 till 53 procent. (Källa: SOM)

68. Andelen som upplever att de kan påverka politiska beslut i Sverige har ökat från 19 procent 2013 till 21 procent 2017. När det gäller att kunna påverka politiska beslut i sin kommun ses en liten ökning från 24 till 25 procent. (Källa: SOM)

69. Andelen som är intresserade av politik har ökat från 57 procent 2013 till 61 procent 2017. Andelen som uppger att de har diskuterat politik minst en gång i veckan har ökat från 26 till 34 procent. (Källa: SOM)

70. Förtroendet för dagspressen har ökat från att 27 procent 2013 uppgav att de hade mycket eller ganska stort förtroende till 31 procent 2017. Även förtroendet för radio och TV har ökat, från 48 till 56 procent. Allt detta trots högljudd kritik i vissa sociala mediekanaler mot ”gammelmedia”. (Källa: SOM)

71. Förtroendet för domstolarna har ökat kraftigt från 26 procent 2013 till 40 procent 2017. Mellan 2016 och 2017 har dessutom förtroendet för polisen ökat kraftigt. (Källa: SOM)

72. Förtroendet för grundskolan har ökat från 22 procent 2013 till 33 procent 2017. (Källa: SOM)

73. Andelen som vill minska det svenska u-landsbiståndet har minskat från 23 procent 2013 till 21 procent 2017. (Källa: SOM)

74. Andelen som har tillgång till internet i hemmet har ökat från 87 procent 2013 till 92 procent 2017. (Källa: SOM)

75. Andelen som läser böcker regelbundet har ökat från 36 procent 2013 till 39 procent 2017. (Källa: SOM)

76. Utgivningen av barnböcker har ökat kraftigt under de senaste åren. 2013 gavs 1770 barn- och ungdomsböcker ut – 2017 var motsvarande siffra 2532 utgivningar. (Källa: Svenska Barnboksinstitutet)

77. Antalet inköpta böcker till de kommunala biblioteken har ökat från 206 exemplar/1000 invånare 2013 till 211 ex/inv 2017. (Källa: Kommun- och landstingsdatabasen)

78. Av alla EU-medborgare är svenskarna de som är mest bekväma med att ha en invandrare som vän enligt Eurobarometerns senaste undersökning om integration av invandrare. 87 procent av svenskarna uppger att de är helt bekväma med att ha en vän från ett annat land, att jämföra med EU-snittet på 48 procent. Sverige toppar också EU-jämförelsen när det gäller att ha en invandrare som arbetskollega, där 84 procent av svenskarna är ”helt bekväma” att jämföra med EU-snittet 44 procent, och att ha en invandrare som granne (82 procent i Sverige jämfört med EU-snittet 43 procent). (Källa: Special  Eurobarometer 469, 2017)

79. Svenskarna anser i högst grad att utomeuropeiska invandrare är en tillgång för landet i en jämförelse mellan EU-länderna. Siffran för svenskarna är 45 procent, EU-snittet ligger på 20 procent. (Källa: Special  Eurobarometer 469, 2017)

80. EU rankar Sverige som bäst på innovation i en jämförelse mellan medlemsländerna. (Källa: European Innovation Scoreboard 2018)

81. Svenskarna är överlägset mest positiva till invandrare om man jämför med andra länder i EU. Siffran för svenskarna är 76 procent, på andra plats kommer Luxemburg på 63 procent. EU-snittet ligger på 42 procent. Sverige är också det land i EU där högst andel anser att invandrare berikar landets kultur (konst, musik, mat etc): 93 procent av svenskarna håller med helt och hållet om detta, jämfört med EU-snittet 61 procent.  (Källa: Special  Eurobarometer 469, 2017)

82. Svenskarna är mest måna om miljön i EU. 87 procent av svenskarna anser att det är mycket viktigt att skydda miljön, att jämföra med EU-snittet 56 procent. (Källa: Special Eurobarometer 468, 2017)

83. Svenskarna källsorterar mest i EU. 87 procent uppger att de har källsorterat sina sopor under det senaste halvåret, vilket är högtst i EU, där snittet ligger på 65 procent. (Källa: Special Eurobarometer 468, 2017)

84. Svenska män får gråta mest. Den lätt absurda frågan om det är ”acceptabelt för män att gråta” ställs i den senaste Eurobarometern om jämställdhet. 99 procent av svenskarna svarar ja, vilket är mest i hela EU. I andra änden av spektrat befinner sig Bulgarien där bara 62 procent tycker att manliga tårar är okej. (Källa: Special Eurobarometer 465, 2017)

85. Kvinnans plats är inte hemma vid spisen enligt svenskarna. I EU är Sverige överlägset mest emot påståendet att ”kvinnans viktigaste roll är att ta hand om hemmet och familjen” –  87 procent är helt emot, att jämföra med EU-snittet på 54 procent. Samtidigt är andelen som menar att ”mannens viktigaste roll är att tjäna pengar” överlägset lägst i Sverige: 10 procent (EU-snittet ligger på 43 procent). Likaledes är svenskarna solklart mest kritiska till påståendet att ”män är mer ambitiösa än kvinnor” (endast 8 procent håller med, EU-snittet ligger på 35 procent). (Källa: Special Eurobarometer 465, 2017)

86. Sverige är bäst på jämställdhet i Europa enligt mätningen Gender Equality Index som görs av European Institute for Gender Equality (EIGE). (Källa: EIGE)

87. Sverige är bäst i världen på hållbar utveckling enligt Bertelsmann Stiftung och Sustainable Development Solutions Networks årliga SDG Index som väger samman 17 olika indikatorer, exempelvis fattigdom, hunger, hälsa, innovation, miljö och jämställdhet (källa: SDG Index 2018). På en liknande lista, ‘The Country Sustainability Ranking”, hamnar Sverige på andra plats bland alla länder (källa: Robecosam).

88. Sverige är det land i EU där minst andel av befolkningen har hälsoproblem som begränsar deras liv enligt en rapport som visar att 12,5 procent av svenskarna har sådana problem, att jämföra med EU-snittet på 24,1 procent. (Källa: Eurostat)

89. Sverige har lägst trafikdödlighet i EU. Mätt som antal dödsoffer per miljoner invånare har det varit en minskning med 5 procent mellan 2010 och 2017 (Källa: EU-kommissionen). Antalet som vårdats på sjukhus på grund av trafikskada har minskat från 9180 under 2012 till 8549 under 2016. (Källa: MSB)

90. Andelen elever som tar examen i gymnasieskolan ökar. Mellan 2015 och 2017 ökade andelen elever med examen inom fyra år från 69 till 71 procent. (Källa: SKL)

91. Lärartätheten har ökat. Antalet elever per lärare (helårsarbetare) i kommunal förskoleklass och grundskola var mindre 2017 (12,2 elever/lärare) jämfört med 2013 (12,5 elever/lärare). (Källa: Kommun- och landstingsdatabasen)

92. Svenskarna oroar sig minst för korruption inom politik- och finansvärlden, vid en jämförelse mellan 28 länder. Endast 6 procent av svenskarna hyser sådan oro, att jämföra med 32 procent som utgör snittet. (Källa: Ipsos Mori)

93. Antalet överklaganden om tilldelning och återkrav av studiestöd har minskat från 4738 under 2015 till 4335 under 2017. (Källa: Överklagandenämnden för studiestöd)

94. Svenskarna går mer på bio och på fler konserter. Under 2017 hade 69 procent gått på bio någon gång under året, jämfört med 66 procent 2014. 19 procent hade 2017 gått på klassisk konsert eller opera, jämfört med 18 procent 2016. 36 procent gick på rock- eller popkonsert 2017, jämfört med 34 procent 2014. har minskat från 4738 under 2015 till 4335 under 2017. (Källa: Kulturanalys)

95. Antalet beviljade patentansökningar har ökat från 685 under 2013 till 1031 under 2017. Antalet ansökningar om varumärkesregistreringar har ökat från 8780 till 9204. (Källa: Patent- och Registreringsverket)

96. Antalet mål som kommer in till Arbetsdomstolen har minskat från 336 under 2015 till 293 under 2017. (Källa: Arbetsdomstolen)

97. Svenska musikskapares royaltyinkomster satte rekord under 2017 då STIM (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) samlade in 2,01 miljarder kronor. Intäkterna har ökat kontinuerligt under de senaste åren. 2014 låg beloppet på 1,4 miljarder kronor. (Källa: STIM)

98. Antalet återkallade läkarlegitimationer har minskat från 14 till 10 mellan 2015 och 2017. (Källa: HSAN)

99. Sverige är världens fjärde bästa land ”for business” enligt prestigefyllda Forbes’ ranking: ”Sweden has achieved an enviable standard of living with its combination of free-market capitalism and extensive welfare benefits.” (Källa: Forbes)

100. Sverige är världens godaste land enligt ”Good Country Index” som fick stor uppmärksamhet i slutet av 2017. Sverige kommer först i rankingen som jämför hur 163 länder bidrar till den globala sammanhållningen. ”Sweden must be bored of coming top in every bloody country index but that’s the fact of the matter,” sa mannen bakom undersökningen, Simon Anholt. (Källa: The Independent)

101. Sveriges herrlandslag i fotboll har blivit betydligt bättre enligt FIFAs senaste ranking. Det kanske är den lättviktigaste av de 101 punkterna här, men lite kul får man väl ha? 2014 låg Sverige på 44:e plats på världsrankingen, 2018 efter VM ligger vi nu på 13:e plats. Damlandslaget ligger på 11:e plats. (Källa: FIFA)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Varför blåljuger Ulf Kristersson om Sverige i utländsk press?

maxresdefaultUlf Kristersson (m), en man att lita på?

Nej, det skulle jag inte påstå. Kanske har han ett ärligt uppsåt någonstans i botten, men trots att han själv vill framstå som den vuxne debattören och påstår sig sakna hederlighet i det politiska samhället, blåljuger han och svartmålar i dagens Financial Times.

Kristersson hävdar att Sverige befinner sig i en politisk kris och påstår att kriminaliteten i Sverige idag är att jämföra med 90-talets finanskris. “Trust in the political parties and politics to deal with it is less than it was in the 90s crisis,” proklamerar Kristersson, som också påstår att svenskarna har förlorat förtroendet för staten.

Men det stämmer ju inte, det stämmer ju inte alls, mr Kristersson.

• Kantar SIFOs Förtroendebarometer bekräftar att förtroendet både för de politiska partierna och staten, riksdagen och regeringen har ökat under de senaste två åren. Den visar också att förtroendet för polisen ökat markant mellan 2017 och 2018.

• I ”Svenska Trender” från SOM-institutet vid Göteborgs Universitet kan man dessutom jämföra svenskarna förtroende med det 90-tal som Kristersson refererar till. Då, för 20 år sedan, låg balansmåttet för de politiska partierna på -39. I dag ligger det på -22, vilket alltså visar på ett större förtroende. Tittar man på förtroendet för riksdag, regering och kommunstyrelser är förtroendet markant högre nu än under merparten av 90-talet. Svenskarnas förtroende för de här institutionerna, och även polis och domstolar, har dessutom ökat under det senaste året i undersökningen.

• I den senaste Eurobarometern avslöjas att inget annat folk i EU har högre förtroende för sitt parlament än svenskarna! Sverige kommer dessutom på andra plats när det gäller förtroendet för de politiska partierna och har högst förtroende av alla för EU-parlamentet!

Som ett brev på posten fylls kommentarfälten på Financial Times hemsida av trollkommentarer som skyller allt på flyktingar. Kristerssons lögner medverkar alltså, medvetet eller omedvetet, till att späda på även den obehagliga diskursen.

Likt en Pinocchio, träpojken som vill växa upp och bli en riktig person, ljuger Ulf Kristersson i sin ambition att växa upp och bli en riktigt statsminister. Men kan vi ha en regeringschef som antingen är så här slarvig med fakta, eller som medvetet svartmålar och ljuger? Är detta vad Ulf Kristersson menar med ”intellektuell hederlighet”?

PS / Att antalet anmälda brott under 2017 sjönk i förhållande till folkmängden för andra året i rad, är det förstås ingen som bryr sig om i detta sammanhang. Skjutningar och bilbränder i svarta blockbokstäver skymmer det faktum att anmälningar om exempelvis brott mot liv och hälsa har sjunkit med 5,3% och anmälningar om  misshandel med 6,3%. Trenden håller dessutom i sig under första halvåret 2018, enligt BRÅs statistik. / DS

 

 

Därför är det viktigt att ta fighten med kollapsdrevet

winter

Jag ägnar en stor del av min tid åt att driva en liten Facebook-grupp med namnet ”Det går inte åt helvete”. Den tillkom för snart ett år sedan som en reaktion på att Sverige plötsligt gjorde en absurd omsvängning från att vara humanitär superhjälte till att bli ett av de mest restriktiva länderna vad gäller flyktingmottagning. Jag såg med egna ögon svenskar som stod med öppna armar och bara väntade på att få dra sitt strå till stacken och hjälpa. Nu fick de inte det. För att det barkade åt helvete med Sverige, typ.

Regeringen lyssnade till kollapsdrevet, trots att ett flyktingstopp egentligen inte kunde motiveras med resursbrist utan möjligen med brist på organisation. Under 2016 fick Sverige ett budgetöverskott på 85 miljarder kronor. Kom inte och påstå att pengar saknas. Regeringens budgetförslag för området migration 2017 ligger på 32 miljarder, ungefär lika mycket läggs på integration av nyanlända. Hela vårt budgetöverskott är alltså större än de två posterna tillsammans.

Under de senaste åren har Sverigedemokraterna växt och i takt med detta har också svenskarnas oro ökat, enligt de senaste rapporterna. I SD:s retorik har talet om systemkollaps och samhällskris varit ett mantra. Även andra partier, inte minst moderaterna, har skrivit sina ödessymfonier i samma tonart. Sverige har snart en miljon i utanförskap till exempel, trots att ingen vet vad utanförskap betyder just den här gången detta modeord används. Antalet som försörjs av ”sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd” ligger enligt Svenskt Näringsliv på drygt 800 000, och sysselsättningen ökar kraftigt – till och med bland invandrare, där sysselsättningsgraden aldrig varit så hög. Och antalet nyanmälda jobb på Arbetsförmedlingen var i slutet av 2016 på rekordnivåer. Men det går ändå åt helvete, enligt somliga.

Det är viktigt att ta fighten med kollapsivrarna, och det finns mer djupgående orsaker till det. Vi vuxna har ett stort ansvar när vi påstår att det är skit med samhället, ty det färgar våra barn och tron på framtiden. Detta gäller inte minst inställningen till invandrare. I förrförra veckan presenterade forskaren Marta Miklikowska en mycket intressant studie på just detta tema, publicerad i ansedda British Journal of Psychology. Miklikowska har följt 500 svenska tonåringar för att se hur deras attityder gentemot invandrare påverkas och förändras under uppväxttiden.

Resultatet är slående. Respondenterna i studien fick reagera på fördomsfulla påståenden av typen ”invandrare kommer hit bara för att dra nytta av svensk välfärd”, och det visade sig med önskvärd tydlighet att fördomar gentemot invandrare var betydligt högre bland ungdomar till föräldrar som sympatiserade med just sådana åsikter, även om påverkan tycks vara starkast under de tidiga tonåren och avta något ju äldre ungdomarna blir. Tonåringar med fördomsfulla föräldrar uppvisade också mindre empati gentemot andra människor. Miklikowskas teori är att fördomsfulla föräldrar helt enkelt kan vara empatihämmande. Studien visade också socioekonomiska aspekter spelar roll: låg inkomst och låg utbildning tycks skapa en större grogrund för fördomar mot invandrare.

Jag vill hävda att denna studie bekräftar något som vi kanske redan haft på känn, men som är oerhört viktigt att ta fasta på. Jag tror att fördomar också kan översättas till det allmänna kollapsdrevet eftersom båda vilar på antaganden eller ren och skär brist på fakta. Den lågutbildades och lågavlönades fördomar får därmed en ganska läskig kusin i den högutbildade och högavlönade Anna Kinberg Batras mantra om att Sverige står inför en systemkollaps, trots att Sverige – även om det finns stora utmaningar vad gäller sjukvård, skola, polis, integration – just nu går som tåget.

När vi har politiker som sprider fördomar – eller eldar på kollapsdrevet – tror jag att vi vanliga människor riskerar att påverkas på samma sätt som tonåringarna av sina föräldrar i Maria Miklikowskas studie. Även om politiker inte är att likställa med våra pappor och mammor, vill vi alla någonstans tro att man kan lita på dem. Vi har ju ändå valt dem, vi vill kunna se upp till dem och de får gärna kunna lite mer om viktiga saker än vi kan själva. Det finns en orsak till varför riktigt starka och trovärdiga politiska ledare brukar få epitetet ”landsfader” – men vad händer med oss ”barn” när landsfadern, eller åtminstone våra politiker, är fördomsfulla eller påstår att samhället går åt helvete?

Nej, tidningarna mörkar inte grova brott

conspiracy”Gammelmedia” har på sistone fått utstå mycket kritik. Bara ordet doftar förakt och misstro. Som att det är något omodernt, som inte hänger med i tiden, och kanske inte längre bryr sig, eller rent av börjat få tomtar på loftet.

Med den ack så förföriska konspirationsteorin som främsta vapen hävdar företrädare för ”nymedia” (som vi väl i konsekvensens namn får kalla det) och åsiktsmaskiner på sociala medier att tidningarna mörkar brottsstatistiken. Vi medborgare får inte veta allt som händer, eftersom medierna medvetet väljer bort att skriva om vissa typer av brottslighet. Nu i dessa tider är detta kapitel särskilt känsligt eftersom vi ju alla vet (öppna ögonen och ta bort skygglapparna om du inte fattat!) att brottsligheten ökar i samband med ökad invandring.

Den nakna sanningen fängslar inte människorna hälften så mycket som lätt beslöjade halvsanningar, sa Jean Cocteau. Teorier är en sak, fakta än annan. Och vem gillar inte Capricorn One? Det är en eggande tanke att månlandningen bara var en bluff. Men det är ju bara en teori. Och så är det också med svartmålningen av gammelmedia. För om man jämför brottsstatistiken med vad som skrivs, så verkar det inte som att tidningarna mörkar några allvarliga brott, åtminstone inte sett till det stora hela. Snarare tvärtom.

Jag har jämfört statistik över anmälda brott från BRÅ för över 20 olika brottstyper med antalet tidningsartiklar där dessa brott förekommer i Mediearkivets databas över svensk tryckt press. Studien hade kanske inte klarat en granskning från Vetenskapsrådet, men den ger en intressant fingervisning om hur det faktiskt ligger till. Störst reservation får man ha inför det faktum att tidningarna ju skriver om de brott som sker utanför landets gränser också. Så förfinad är inte min statistik. Men ändå.

Vissa typer av brott får fler rubriker i tidningarna, ställt i relation till hur vanliga brotten egentligen är. Grövre brott som mordförsök, misshandel, våldtäkt och rån står för drygt 25 procent av brottstyperna 2015 i undersökningen, men utgör drygt 44 procent av träffarna i Mediearkivet under samma år. Ser man bakåt i tiden är situationen densamma: det skrivs helt enkelt mer om grova brott proportionerligt, och om man väger in att det också är den typen av utrikes brott som lättast hamnar i våra svenska spalter också, så är siffran är kanske inte svårförklarlig.

Men en mörkning av medierna när det gäller grov brottslighet som mordförsök, misshandel och våldtäkt? Nej, inte ens om man tänker bort andelen utrikesnyheter som förekommer i statistiken känns det som en rimlig teori. Enligt en färsk studie från Institutet för Mediestudier utgörs endast 29 procent av tidningarnas nyheter av internationella (utrikes) nyheter, medan resten handlar om lokala, regionala eller nationella nyheter.

Det är svårt att bortse från att våldtäkter utgör 1,57 procent i den här statistiken (observera: alltså i förhållande till de andra brottstyperna i just den här sammanställningen och inget annat) men 8,31 procent i tidningsartiklarna. Det ser knappast ut som att tidningarna mörkar denna brottstyp, snarare tvärtom. Likadant är det med misshandel och rån.

Datorbedrägerier, skattebrott och bluffakturor däremot: nymedia alert! Där ”mörkas” det av medierna så det står härliga till…

brottstat

Källor: BRÅ och Mediearkivet

 

 

* ) BRÅ-statistiken över anmälda brott 2015 är ännu preliminär.

101 skäl till varför det inte går åt helvete

foliehatt

Svensk foliehatt.

Systemkollaps. Kris. Det går åt helvete.

Det är nattsvart retorik som dominerar ordflödet från ”invandringskritiskt” håll, och detta framförallt i kommentarsfält och i sociala medier, men också i den offentliga debatten. Vi måste öppna ögonen, och se sanningen bakom de dimridåer som politiker och media i maskopi lägger ut för att säkerställa att Sverige snabbast möjligt kan bli islamiserat, ”våra kvinnor” våldtagna och våra barn överfallna av utlänningar.

Men. Det. Är. Ju. Inte. Så.

Konspirationsteorier, selektiv varseblivning och personanpassat medieflöde är så vanligt idag att vi nästan börjat vänja oss. Men jag tror tendensen är farligare än man tror. Den föder rädsla, och vad rädsla gör med människor vet alla som diggar Yoda. Till slut leder det till lidande. Det skrämmer mig att vi har väljare som – utan att ens vara medvetna om det – bär blågul foliehatt och kommer att lägga sin röst baserat på en skev, falsk verklighetsbild.

Forskning och statistik. Fakta och kunskap. Nänä, det där tror jag inte på, hör man ibland. Ge dig ut i verkligheten istället. Tilltron till de instanser som förser oss med fakta är på bottennivå bland de här grupperna, trots att våra myndigheter i grunden agerar på demokratiskt mandat från folket. Med en lätt hårdragen filosofisk vinkling betyder det att tilltron på demokratin bland somliga helt enkelt inte längre existerar. Vad det beror på måste vi naturligtvis diskutera.

Men det måste vara värt ett försök ändå. Jag bestämde mig för att hitta över 100 orsaker till varför det inte går åt helvete, varför vi inte befinner oss i en systemkollaps och varför det inte är någon kris i Svea Rike. Därmed inte sagt att vi inte står inför stora utmaningar framförallt inom integrationsområdet. Och verkligheten är inte svart eller vit. Naturligtvis finns det även statistik som pekar på negativa trender inom en del områden. Vi blir till exempel allt fetare. Antalet databedrägerier ökar. Svenska skolbarn har det allt tuffare. Vi ligger efter med bostadsbyggandet.

Men det är många och viktiga saker som går åt rätt håll. Så, som motvikt till all annan propagandan: här är hela listan (som det brukar heta i kvällspressen).

1. Tryggheten ökar. Andelen personer som känner sig otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent 2015. Minskningen gäller både män och kvinnor. (BRÅ – Nationella Trygghetsundersökningen, sid 9 och 88)

2. Svenskarna nöjdast med ekonomin. Svenskarna är klart positivast av alla inom EU när det gäller de senaste två årens ekonomiska utveckling. Drygt hälften, 53 procent, av svenska folket anser att den finansiella situationen för hushållen blivit bättre under de senaste två åren. Svenskarna ligger långt före tvåan i mätningen, Storbritannien, där andelen är 44 procent. En annan undersökning visar att Stockholm är den av alla huvudstäder i EU som har störst andel hushåll (nio av tio) som är nöjda med sin ekonomiska situation.  (Europaportalen) / (”Quality of Life in European Cities 2015” sid 157  / EU-kommissionen)

3. Vår psykiska hälsa blir bättre. Andelen svenskar (16-84 år) som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande eller lider av ångest har minskat under de senaste tio åren. 40 procent uppgav sig lida av ångest eller svår ångest 2004, att jämföra med 34 procent 2015. (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

4. Fattigdomen minskar. Andelen svenskar som lider av materiell fattigdom är mindre. 2014 var siffran 3,2 procent – 2008 4,6. Det är lägst siffra i hela EU. (SCB)

5. Starka indikatorer i ekonomin. ”Stämningsläget i ekonomin höjdes under januari”, skriver Ekonomifakta.se och pekar på att tre indikatorer i den månatliga rapporten Läget i ekonomin gått från bedömningen neutral till stark. Tillväxten är starkare än normalt, och det är tillverkningsindustrin som står för det största lyftet. (Ekonomifakta)

6. Färre har ekonomiska problem. 4,6 procent av svenskarna drogs med ekonomiska problem under 2014 att jämföra med 6,4 procent 2008. Annan statistisk visar att svenskarna 16-84 mer sällan upplever ekonomiska kriser (19 procent 2004, 12 procent 2015) eller ”saknar kontantmarginal” (24 procent 2004, 16 procent 2015). (SCB –skärmdump) / (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

7. Vi är rikare än någonsin. Hushållens disponibla inkomster har aldrig varit så höga i Sverige som nu. Per capita låg siffran 2014 på 195900 kronor (inflationsjusterad). För tio år sedan var siffran 152100 kronor – en ökning med nästan 29 procent. (Ekonomifakta)

8. Stockholmarna tryggast. Stockholm är den huvudstad i Europa som upplevs som säkrast av sina innevånare. 96 procent av stockholmarna uppger att de känner sig säkra i sitt närområde, enligt purfärska undersökningen ”Quality of Life in European Cities”. I samma undersökning ligger Stockholm även i topp av alla huvudstäder när det gäller hur mycket man generellt litar på sina medmänniskor i grannskapet. (”Quality of Life in European Cities 2015” sid 95 / EU-kommissionen)

9. Färre misshandlas och hotas. Även om antalet anmälda brott i Sverige ökar totalt sett (under 2015 handlar ökningen främst om bedrägerier och skadegörelse), har antalet svenskar som utsätts för misshandel, hot, personrån eller trakasserier minskat med över 50 000 personer/år under de senaste tio åren. 11,3 procent av svenskarna utsattes 2014 för ”brott mot enskild person” jämfört med 2005 då den låg på 13,1 procent. Största minskningen av misshandelsfall ses i gruppen unga män (16-24 år), från 11 procent till 4,8!  (BRÅ – Nationella Trygghetsundersökningen, sid 34 och tabell 3B:1)

10. Färre våldtäkter anmäls. Antalet anmälda våldtäkter per capita var 2015 nere på den lägsta siffran sedan 2008. I fjol minskade också antalet anmälda sexualbrott generellt jämfört med 2014. (BRÅ – skärmdump / skärmdump)

11. Mer kvinnofrid. Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning per capita var under 2015 det lägsta sedan 2002. (BRÅ – skärmdump)

12. Stölderna minskar. 9,1 procent av hushållen utsattes 2014 för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott. 2006 låg den siffran på 12,6 procent. Ser man det över ännu längre tid är minskningen kraftig – vi ser en halvering av antalet anmälda inbrottsstölder per capita från 1990 till 2015!  (BRÅ – Nationella Trygghetsundersökningen, sid 8) / (BRÅ – skärmdump)

13. Vår produktivitet ökar. Under 2015 fick det svenska näringslivet ut rekordmycket pengar per arbetad timme – ett mått på effektiviteten i produktionen. Under tredje kvartalet 2015 var siffran rekordhöga 516,2 kronor/arbetad timme. (Ekonomifakta)

14. Få i utanförskap. Det populära begreppet utanförskap har använts flitigt i den politiska debatten under det senaste decenniet. Men Sverige är tillsammans med Island och Schweiz det land som har minst andel befolkning som står utanför arbetskraften i åldrarna 15-64 år och siffran har sjunkit kontinuerligt under de senaste åren, från 21,3 procent 2005 till 18,5 procent 2014. (Eurostat – PDF)

15. Stockholms rykte bäst i Europa. Med undantag för Sydney och Melbourne är Stockholm den stad i världen som har bäst rykte internationellt, enligt 2015 års upplaga av världens största studie i ämnet, Reputation Institute’s City RepTrak. Det är värt att notera att Stockholm året före låg utanför topp 10. Konsultfirman listar också Sverige som det land i världen som har tredje bäst rykte, efter Kanada och Norge. (Reputation Institute / 2)

16. Allt färre rånas. Antalet anmälningar om rån eller grovt rån var 2015 nere på 87 per 100 000 invånare, vilket är en minskning med drygt 16 procent sedan 2005. (BRÅ –  skärmdump)

17. Färre kränks. Andelen som utsätts för kränkande bemötande eller behandling har minskat från 28 till 19 procent sedan 2004. (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

18. Minskad oro. De svenskar som oroar sig i stor utsträckning för brottsligheten i samhället utgjorde 29 procent 2006 och 22 procent 2015. (BRÅ – Nationella Trygghetsundersökningen, sid 9)

19. Förtroendet för media ökar. Trots högröstat missnöje och kritik mot ”gammelmedia” i många sociala medier ökar befolkningens förtroende för radio, tv och dagspress. Enligt den senaste SOM-undersökningen var förtroendet för svensk massmedia 2014 på den högsta nivån sedan år 2000. (SOM-institutet)

20. Fler litar på polisen och domstolarna. Andelen som har stort förtroende för den svenska polisen har ökat med tio procentenheter från 55 2006 till 65 procent 2015. Likaså är det fler som har stort förtroende för våra domstolar – 2006 var det 43 procent, i fjol 53 procent. (BRÅ – Nationella Trygghetsundersökningen, sid 10)

21. Ungdomsbrottsligheten minskar. Antalet ungdomar (15-24 år) som lagförs för brott minskar och det ganska kraftigt. År 2013 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år i riket 38 139. År 2011 var antalet 45 090. (Ung i dag)

22. Svenskar mest öppna mot minoriteter. Enligt EU-kommissionens ”Eurobarometer” är svenskarna mest öppna i EU för att ha en arbetskompis som tillhör en ickesvensk etnisk grupp eller ett barn som blir tillsammans med en person som exempelvis är av asiatiskt eller romskt ursprung. Svenskarna ligger också i topp när det gäller acceptans gentemot religiösa minoriteter (muslimer, buddhister eller judar). Av alla EU-länder är Sverige också det som är mest öppet för att välja in en person ur en etnisk minoritet på ”den högsta valbara positionen”, det vill säga statsministerposten. Fyra av fem uppger att de skulle vara bekväma med en statsminister med utländskt påbrå. Den siffran har för övrigt ökat med fem procent sedan 2012. (Eurobarometer 437 sid 20, 22, 24, 34, 36 / EU-kommissionen)

23. Sverige bäst på gay rights. Av alla länder i EU har Sverige den största andelen invånare som skriver under på att det inte ”är något fel på en sexuell relation mellan två personer av samma kön”. 93 procent av oss tycker så. Att jämföra till exempel med vårt grannland, Finland, där bara 71 procent är av denna åsikt. (Eurobarometer 437 sid 50 / EU-kommissionen)

24. Segregationen minskar. Jo, faktiskt – åtminstone enligt de senaste forskarrönen och indikationer från SCB. Segregationen mellan infödda svenskar och utomeuropeiskt födda har inte ökat utan minskat under de senaste decennierna, enligt Bo Malmberg, professor i geografi vid Stockholms universitet. Samtidigt talar SCB i sin rapport ”Integration – med fokus på 15 stadsdelar” om flera positiva tendenser. Mer än hälften av befolkningen i de undersökta områdena är utrikes födda och åtta av tio invånare har utländsk bakgrund: ”trenden med minskad gymnasiebehörighet har avstannat i stadsdelarna de senaste åren” och ”andelen män som förvärvsarbetar har ökat i elva av femton stadsdelar och andelen förvärvsarbetande kvinnor har ökat i nio av femton stadsdelar sedan slutet av 1990-talet.” (SCB) / (Dagens Nyheter)

25. Vi bor mer rymligt. Mellan 2013 och 2014 minskade trångboddheten bland svenskarna samtidigt som fler åtnjöt ”hög utrymmesstandard” (att en boende har  fler än ett rum att utnyttja förutom kök och vardagsrum). (SCB – skärmdump)

26. Vi bor billigare (förenklat uttryckt). Andelen svenskar som lägger över 40% av sin disponibla inkomst på sitt boende minskar. 2009 låg siffran på 9,6 procent, 2014 på 7,8. Under de senaste tre månaderna har också bopriserna sjunkit i storstäderna. (SCB) / (Dagens Industri)

27. Vi bor bättre. Allt färre svenskar bor i bostäder med läckande tak, sprickor i fönstret eller trasiga väggar. 2011 uppgav 8,4 procent att man hade sådana problem – 2014 var siffran 7,3. (SCB skärmdump)

28. Allt fler unga har eget boende. Enligt en undersökning gjord av Nordea har allt fler unga svenskar nu ett eget boende. Bland 18-21-åringarna var det vid den senaste undersökningen 54 procent som bodde kvar hemma, att jämföra med 67 procent året före. (Nordea)

29. Vi mår bättre. Naturligtvis ett stort statistikområde med många variabler, men andelen som uppger att de har ett ”gott hälsotillstånd” ökar (78 procent 2008, 80,2 procent 2013), samtidigt som andelen som lider av ”dåligt hälsotillstånd” minskar under samma period (5,7 procent mot 4,7 procent). (SCB – skärmdump)

30. Vi litar mer på varandra. SOM-institutet mäter ”mellanmänsklig tillit”: går det att lita på människor i allmänhet eller inte? Andelen svarande som uppger att man känner hög tillit till andra människor var rekordhög 2014: 61 procent. (SOM-institutet)

31. Färre begår självmord. Sett över längre tid har antalet självmord i Sverige minskat kraftigt. Antalet självmord per 100 000 invånare 2014 var 19 att jämföra med 33 1980.   (Karolinska Institutet)

32. Svenskarna bäst pålästa. I en undersökning som mäter vad folk tror jämfört med vad som är fakta får svenskarna bäst resultat totalt av de 14 jämförda länderna (i andra änden av listan ligger Italien och USA). Frågeställningarna rör exempelvis tonårsgraviditeter, hur stor del av befolkningen som är invandrare och hur stor arbetslösheten är. (Ipsos MORI)

33. Färre dör i hjärtinfarkt. Andelen som dör efter akut hjärtinfarkt har minskat drastiskt under de senaste 20 åren. Dödligheten bland drabbade män 1994 låg på 40 procent men 2014 på 25 procent. Antalet som drabbas av akut hjärtinfarkt minskar också med cirka 27 procent under samma 20-årsperiod. (Socialstyrelsen)

34. Cancern tar färre liv. Dödligheten i cancer totalt sett har sjunkit kontinuerligt under de senaste tio åren. Den positiva trenden gäller inte alla cancerformer, men exempelvis bröstcancer var före år 2005 den cancerform som orsakade flest dödsfall bland kvinnor, men har sedan dess visat en nedåtgående trend, liksom prostatacancer och lungcancer bland männen.  (Socialstyrelsen – diagram)

35. Färre dör i aids. Antalet dödsfall orsakade av aids sjunker. 1997 dog 47 i sjukdomen, 2014 låg siffran på rekordlåga sex dödfall. Under 2014 rapporterades 35 fall av aids, vilket är det lägsta antalet någonsin. (Socialstyrelsen – diagram) / (Folkhälsomyndigheten)

36. Färre har huvudvärk. Kanske kan ses som en petitess jämfört med ovan nämnda sjukdomar, men att huvudvärken minskar trots systemkollaps och samhällskris är väl ändå sensationellt! 2004 uppgav 32 procent av svenskarna att de hade besvär av huvudvärk eller svår huvudvärk. 2015 låg siffran på 27 procent. (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

37. Företagen har lättare att finansiera sin verksamhet. Andelen svenska företag som uppger att det är svårare eller avsevärt svårare än normalt att finansiera sin verksamhet har minskat från 36 procent i januari 2009 till 11 procent i januari 2016. Detta stöds också i statistik från EU-kommissionen som visar att Sverige är det land i EU som har lägst andel företag (20 procent) som uppger problem med finansiering och lån. (Konjunkturinstitutet – skärmdump) / (Eurobarometer 428 sid 21 / EU-kommissionen)

38. Exporten ökar. Svenska företag exporterar mer varor till utlandet. Ökningen enligt SCBs statistik låg på sex procent under första halvåret 2015 jämfört med samma period 2014. (SCB)

39. Allt fler invandrare startar företag. Arbetslösheten bland invandrare ökar men företagandet ökar. Under 2009 startades 10044 företag av personer med utländsk härkomst, tre år senare var antalet 14781. Det är en ökning med 47 procent, mot en ökning på 18 procent i den grupp som inte har utländsk härkomst. (Svenska Dagbladet / TT)

40. Färre unga skuldsatta. Antalet barn och ungdomar (upp till 25 år) som har skulder hos Kronofogden har minskat kontinuerligt sedan 2010. Då var antalet 43106 – 2015 låg siffran på 37567, en minskning med nästan 13 procent. (Kronofogden)

41. Färre går i konkurs. Antalet företag som går i konkurs minskar. Under 2015 ”kånkade” 5665 företag – en minskning med sju procent jämfört med 2014. (Creditsafe)

42. Sverige världens tredje minst korrupta land. På den årliga rankingen över världens minst korrupta länder som görs av Transparency International (en global organisation som arbetar mot korruption) hamnar Sverige på tredje plats 2015, efter våra grannar Danmark och Finland. Sverige klättrar något på lisan sedan 2014 då vi kom på fjärde plats. (Transparency International)

43. Fler trivs på jobbet. Andelen som uppger att de får möjlighet att lära sig nya saker i arbetet ökar – 2008 låg siffran på 75,9%, 2013 på 77,7. Samtidigt minskar andelen – förvisso inte så mycket men ändå! – som uppger att de har ett enformigt arbete, utsätts för buller eller tvingas utföra tunga lyft dagligen. Andelen som uppger att de saknar inflytande över sin arbetstid eller arbetsplats minskar också. (SCB – skärmdump)

44. Färre olyckor på arbetsplatsen. Under 2015 minskade arbetsplatsolyckorna (med sjukfrånvaro) i Sverige med nästan 11 procent jämfört med 2014. (Arbetsmiljöverket)

45. Rekordstort intresse för politik. Och därmed svenskarnas samhällsengagemang, får man förmoda. Rekordhöga 64 procent av svenskarna uppgav 2014 att de var mycket eller ganska intresserade av politik. 1986, när SOM-institutet mätte intresset första gången, låg siffran endast på 46 procent. (SOM-institutet)

46. Vi är piggare. Eller åtminstone mindre trötta. Andelen svenskar (16-84 år) som uppger att de lider av trötthet eller svår trötthet har minskat från 64 procent 2004 till 48 procent 2015. Samtidigt lider färre av sömnbesvär (från 35 till 32 procent). (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

47. Störst öppenhet för kvinnlig regeringschef. Ja, för de flesta av oss känns det väl helt naturligt… 96 procent av svenskarna skulle känna sig bekväma med att vår högsta politiska ledare är kvinna, vilket är den högsta siffran i EU. Det räcker att gå till Danmark för att se en stor skillnad, där är siffran bara 80 procent, eller Finland med ynkliga 64 procent. (Eurobarometer 437 sid 43 / EU-kommissionen)

48. Företagen allt mer positiva. Sedan slutet av 2012 har de svenska företagens tillförsikt ökat enligt Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer. Man skriver efter den senaste mätningen i januari om en ”betydligt starkare ekonomisk tillväxt än normalt”. Det är samtidigt intressant att notera att de svenska hushållen har en mer pessimistisk syn på ekonomin. (Konjunkturinstitutet)

49. Idrottandet ökar. Svenskarna idrottar mer – andelen män och kvinnor som idrottat mer än 20 gånger under det senaste året ökade kraftigt från 59,1 procent 2008 till 72,7 procent 2014. Likaså ökar andelen som ägnar sig åt friluftsliv något. (SCB – skärmdump)

50. Allt färre röker. 2008 rökte 14,3 procent av svenskarna, 2014 var siffran 11,6. Minskningen ses även i den lägsta åldersgruppen (16-24 år). (SCB – skärmdump)

51. Färre föräldrar langar. Andelen elever i årskurs 9 som har föräldrar som köpt ut alkohol åt sina barn minskar kraftigt: 2006 hade mer än varannan niondeklassare någon sådan förälder, 2015 var andelen nere på lägre än fjärdedel. (CAN)

52. Ungdomsfylleriet minskar. Och det kraftigt. Andelen 16-24-åringar som uppger att de är berusade minst en gång i månaden har minskat från 48 procent 2004 till 35 procent 2014. Andelen 15-åringar som uppger att de aldrig blivit ”riktigt full” har ökat kraftigt sedan 2001. Då uppgav hälften av pojkarna att de aldrig blivit riktigt fulla, den siffran hade ökat till 75,6 procent 2014. (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

53. Vi har bättre tänder. 74 procent av svenskarna (16-84 år) hade bra tandhälsa 2015 jämfört med 71 procent 2004. (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

54. Sverige världsledande på innovation. Enligt Global Innovation Index, som mäter olika länders innovationskraft, var Sverige världens tredje bästa land på innovation 2015, tätt efter Schweiz och Storbritannien. (OECD)

55. Fler unga engagerar sig politiskt. Svenskar i åldrarna 16-24 år blir allt oftare medlemmar i politiska partier. 2014 var 5,7 procent medlem i ett politiskt parti, jämfört med 3,8 procent 2008. (SCB – skärmdump)

56. Allt fler högutbildade. Allt fler svenskar är högutbildade och andelen högutbildade i yrkesverksam ålder är nu högre än andelen lågutbildade. Antalet svenskar som har en eftergymnasial utbildning eller forskarutbildning är idag över 2,5 miljoner – en ökning med 25 procent sedan 2004. (SCB – skärmdump)

57. Sverige har bäst miljö. Av alla länder som ingår i OECDs omfattande undersökning ”Better Life Index” är Sverige det som kommer högst på rankingen när det gäller miljön. (OECD)

58. Fler är i arbete. Andelen svenskar som har sysselsättning ökade från 65,9 procent i december 2014 till 66,2 procent samma månad 2015. Enligt OECD’s ‘Better Life Index’ är Sverige världens fjärde bästa land när det gäller andelen människor som har arbete. (SCB) / (OECD)

59. Vi har råd med dyrare semester. Svenskarna har råd att lägga mer pengar på sin semester. Den genomsnittliga semesterbudgeten 2015 ökade med 13 procent från 2014 och låg på 17700 kronor/hushåll. (Nordea)

60. Svenskarna har mer fritid. I en jämförelse mellan olika länder och hur stor andel av befolkningen som jobbar mer än 50 timmar/vecka, är Sverige det land som har lägst procentsiffra tillsammans med Nederländerna. Samtidigt ligger vi på plats 10 över länder där invånarna lägger mest tid på fritidssysselsättningar och personlig hälsa. (OECD)

61. Fler jobb i många branscher. Andelen arbetsgivare som tror att antalet anställda kommer att öka under de närmaste tre åren ökar kraftigt inom många branscher vid en jämförelse tio år bakåt i tiden, exempelvis för yrken som fritidspedagog, speciallärare, grundskollärare, personal- och beteendevetare, psykologer, socionomer, sjukgymnaster, sjuksköterskor och arkitekter. (SCB)

62. Svenska parlamentetet mest jämställt. Enligt OECD är Sverige världens mest jämställda land sett till andelen kvinnor i parlamentetet. 2013 var 45 procent av riksdagens ledamöter kvinnor. (OECD)

63. Svensk ekonomi på väg in i högkonjunktur. Konjunkturinstitutet skrev i december 2015 bland annat att ”den ekonomiska politiken är mycket expansiv vilket ger extra skjuts åt konjunkturen” och att ”den expansiva politiken bidrar till att arbetslösheten sjunker till 6,5 procent 2017.” Arbetslösheten kommer emellertid att öka senare, ”eftersom det tar lång tid för de nyanlända att finna ett jobb” men samtidigt tros arbetslösheten ändå bli lägre än den var bara för några år sedan – 2014 låg den på 7,9 procent medan man förutspår 7,4 år 2020. (Konjunkturinstitutet)

64. Färre får näringsförbud. Antalet företag som beläggs med näringsförbud minskar. 2010 beslutades det om över 1000 näringsförbud – 2014 var siffran nere på 877. (Skattestatistisk årsbok, sid 66 – Skatteverket)

65. Rekordmånga aktiebolag. Antalet aktiebolag ökar kontinuerligt i Sverige. För tio år sedan var antalet strax över 300 000, i fjol var siffran precis över 500 000. I fjol noterades också rekord i antal nystartade aktiebolag (45568) i Bolagsverkets från 1984 och framåt. (Bolagsverket – skärmdump / skärmdump)

66. Fler röstar. 2014 röstade 85,8 procent av svenskarna i riksdagsvalet. 1998 var motsvarande siffra 81,4. (SCB – skärmdump)

67. Sverige bland de bästa på förnybar energi. Sverige är efter Norge och Island tredje bästa land på förnybar energi i Europa. Över hälften av den energi vi använder här är förnybar. (Eurostat)

68. Vi är mer generösa än någonsin. Enligt Sveriges Radios Ekot ser 2015 ut att bli ett rekordår när det gäller svenskarnas vilja att ge pengar till välgörenhet. Förra året gav svenska privatpersoner, myndigheter, företag och organisationer 17,8 miljarder till insamlingsorganisationer med 90-konto. (SR)

69. Studiemedlen räcker längre. Andelen 19-24 åringar som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader helt har ökat kontinuerligt mellan år 2009 och 2013, från 26 procent till 39 procent. (”Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013”, sid 36 – CSN)

70. Färre skattebrott. Antalet personer som varje år misstänks för bokförings- eller skattebrott har minskat sedan 2011, då siffran låg på 5483. 2014 var antalet 4652. (Skattestatistisk årsbok, sid 62 – Skatteverket)

71. Ungdomsarbetslösheten går ner. 2005 var över 20 procent av svenskar i åldrarna 15-24 år utan arbete. 2015 var den siffran 16,4. (SCB – skärmdump)

72. Bostadsbyggandet ökar. Inte tillräckligt, men jo – det byggs fler bostäder per år. 2014 var antalet färdigställda nya lägenheter dryg 29000 att jämföra med drygt 23000 för tio år sedan. (SCB)

73. Allt färre vräks. Antalet människor som vräks från sina bostäder har minskat under de senaste 20 åren. 1994 verkställdes 7615 avhysningar att jämföra med 2224 under 2015. (Kronofogden)

74. Äldreomsorgen mycket bättre än sitt rykte. En färsk avhandling från Göteborgs Universitet visar att svensk äldreomsorg håller en ”otroligt hög och jämn nivå” och att ”kritiken mot en dålig äldreomsorg, som ofta förs fram i media, är bortom all realism.” (Göteborg Universitet)

75. Sverige satsar på kulturen. Sverige är tillsammans med Island det land i Europa som har störst andel av arbetskraften sysselsatt inom kultursektorn (4,1 procent). (Eurostat)

76. Fler barn i musik- eller kulturskola. Trots många års hotbild mot kommunala musikskolan går nu allt fler barn i musik- eller kulturskola. Bara på fem år har siffran ökat rejält: 2010 gick drygt 188000 barn i musik- eller kulturskola – 2014 låg siffran på drygt 213000. (BO)

77. Skattetrycket minskar. De flesta betraktar ett minskat skattetryck som något positivt och sedan år 2000 har skattetrycket minskat i Sverige – från 50,1 procent till 42,5 under 2014. (Europaportalen)

78. Mobbning minskar? Fler 15-åringar uppger att de inte blir mobbade alls i skolan, åtminstone mobbning på ”klassiskt” vis. När situationen undersöktes 2001-2002 uppgav 89 procent av tjejerna att de inte blivit mobbade alls under de senaste månaderna – 2013-2014 var siffran 90 procent. Bland killarna var motsvarande siffror 86 procent mot 92,6 procent. Här är det dock värt att notera att nätmobbning är ett så nytt fenomen att det inte finns någon tillgänglig statistik som visar på några tendenser. (Folkhälsomyndigheten – skärmdump)

79. Svensken kan påverka. Enligt OECD är Sverige världens näst bästa land (efter Australien) på att låta sina invånare ha möjlighet att påverka lagstiftning och regeringsbeslut. (OECD)

80. Växande förtroende för sjukvården. Svenskarnas förtroende för sjukvården ökade mellan 2013 och 2014. Andelen som uppger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för sjukvården låg på 63 procent 2014. (Vårdbarometern, sid 14 – SKL)

81. Allt fler turistar i Sverige. Sedan 2008 har antalet utländska turister som besökt  Sverige ökat. Antalet gästnätter 2014 låg på drygt 13,7 miljoner att jämföra med 12 miljoner 2008. Även inom landet ökar turistandet – 2014 låg antalet ”svenska” gästnätter på nästan 42,7 miljoner jämfört med 38 miljoner under 2008. (OECD – skärmdump / skärmdump)

82. Sverige satsar på forskning. Sverige är tillsammans med Finland det land i Europa som satsar mest på forskning och utveckling, ställt i relation till BNP. (Eurostat – PDF)

83. Vi ställer bilen om vi kan. Svenskarna är bäst i EU på att ställa bilen och välja miljövänligare alternativ till transport om möjlighet finns. 60 procent uppger att man under senaste månaden i stället valt att promenera, cykla eller åka kollektivt. Det är högst siffra i hela EU. (Eurobarometer 416 sid 27 / EU-kommissionen)

84. Allt färre svenskar dör. Under 2014 avled totalt 88976 personer i Sverige – den lägsta siffran sedan 1977. Enligt OECD tillhör Sverige de länder i OECD:s statistik som har absolut lägst dödlighet. (OECD) / (SCB)

85. Våra utsläpp minskar. Sverige är bra på miljö. Sedan 1990 har vi minskat utsläppen av svaveloxider och kväveoxider kraftigt – vi släppte 2013 ut mindre än en fjärdedel av mängden svaveloxider 1990, och för kvävoxider ser vi en halvering under samma period. Även utsläppen av växthusgaser har minskat omän i något mindre grad. (Eurostat – PDF / PDF / PDF)

86. Vi konsumerar mer till lägre pris. Enligt Konsumtionsrapporten 2015 konsumerar vi mer medan priserna sjunker (omän marginellt). Mellan 2013 och 2014 ökade konsumtionen med 2,3 procent (den största ökningen sedan 2010), medan priserna sjönk med 0,2 procent. (Konsumtionsrapporten 2015, sid 14 – Göteborg Universitet)

87. Rekordfå bostadsbränder. Antalet bränder i svenska bostäder var 2014 det lägsta sedan 2004, och sett i relation till befolkningsmängden den lägsta någonsin i statistiken från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (MSB)

88. Sverige mest medvetet om hotad natur. Vi kommer överlägset i topp bland EU-länderna när det gäller medvetenhet och synen på hotade djur- och växtarter och ekosystem. 98 procent av svenskarna tycker att det är en allvarlig eller mycket allvarlig fråga. (Eurobarometer 436 sid 11 / EU-kommissionen)

89. Vi köper mer ekomat. Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med nästan 12 procent under 2013 jämfört med föregående år. ICA uppger att försäljningen av EKO-livsmedel ökade med hela 55 procent under 2014 jämfört med 2013. Även inom kommunernas verksamhet ses en kraftig ökning av ekologiska livsmedel, från 14 procent 2012 till 20 procent 2014. (ICA) / (SCB) / (SKL – skärmdump)

90. Olagliga mediciner minskar. Läkemedelsverket får in allt färre anmälningar om olaglig läkemedelshantering – 2014 registrerades 167 anmälningar att jämföra med 258 2012. (Läkemedelsverkets årsredovisning, sid 34)

91. Mer till forskningen. Vetenskapsrådet finansierade bidrag för 6,4 miljarder kronor under 2014 -en ökning med hela tolv procent jämfört med föregående år. (Vetenskapsrådets årsredovisning,sid 33)

92. Sverige bäst på ekologisk djurhållning. Sverige är den nation i EU som har högst andel nötkreatur (en femtedel) som föds upp ekologiskt, det vill säga med omtanke om miljö och djurens välstånd. Sverige ligger också bland toppnationerna när det gäller ekologisk odling av spannmål. Vi kommer på andra plats efter Österrike när det gäller andelen åkermark där det odlas ekologiskt. (Eurostat – PDF)

93. Mest nöjda med stadsmiljön. Stockholmsborna är de huvudstadsbor i EU som är mest nöjda med sin stadsmiljö (byggnader och gator). Nio av tio stockholmare uppger att de är nöjda. Samtidigt kommer Malmö på andra plats bland EU:s storstäder när det gäller betyget på allmänna platser (torg, marknader, promenadstråk). Malmöborna är de storstadsbor i EU som är nöjdast med stadens grönområden. Hela 97% uppger att de är nöjda med stadens parker och andra grönytor. (”Quality of Life in European Cities 2015” sid 50 och 134/EU-kommissionen)

94. Elpriserna går ner. Under perioden 2012-2014 sjönk elpriserna i Sverige i motsats till EU som helhet. Vi har i dag de lägsta elpriserna i Sverige på 15 år enligt Dagens Industri.

95. Våra gäster handlar mer. Turister spenderar allt mer pengar i Sverige – under det senaste decenniet är den typ av konsumtion som ökat mest i Sverige – med 72 procent – ”utländsk konsumtion”. Det handlar främst om varuinköp, boende och restaurangbesök.  (Konsumtionsrapporten 2015, sid 30 – Göteborg Universitet)

96. Svenska bönder skördar mer. Den totala mängden spannmål som skördas varje år av  svenska bönder ökar. 2015 blev den totala spannmålsskörden 6,1 miljoner ton, vilket är den största skörden på 18 år. (SCB)

97. Folkbildningen ökar. Antalet studietimmar i studiecirklar ökar. 2012 ägnade svenskarna 11,6 miljoner timmar i studiecirklar – 2014 låg siffran på 12,7 miljoner. Folkhögskolornas verksamhet växer också. Där mäts verksamheten i deltagandeveckor, som har ökat från drygt 951000 2012 till drygt 981000 under 2014. (Folkbilningsrådets årsredovisning, sid 23)

98. Mer pengar till kulturen. Kommunerna i Sverige satsar mer pengar på kulturen. Statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att kostnaden för bibliotek, musik- och kulturskola samt allmän kulturverksamhet per invånare har ökat med drygt tio procent under de senaste fem åren. (SKL – skärmdump)

99. Svensk musik allt mer populär. STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå) betalar ut mer och mer pengar i ersättning till svenska musikskapare. 2014 satte man nytt rekord med 1,4 miljarder kronor. (STIM)

100. Vi är bättre uppkopplade. Andelen av befolkningen som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund ökar kraftigt: 2012 låg siffran på 30,2 procent, 2014 hade den ökat till 39,7 procent. (SKL – skärmdump)

101. Vi går ut och äter oftare. Svenskarna väljer allt oftare att njuta av ett mål mat på restaurang. Andelen som uppger att de gått på restaurang minst en gång i månaden var rekordhög 2014 (37 procent). Trenden märks också på restaurangnäringens inkomster, som ökade med 5,7 procent under december 2015 jämfört med samma månad 2014.  (SOM-institutet) / (SCB)

Om du har kommit hela vägen hit och läst hela listan ställer jag dig frågan: befinner sig Sverige i så allvarlig kris att vi inte kan klara av att ta hand om de flyktingar som kommit hit – eller kanske till och med några fler?

Tack för ordet.

Fotnot: Sedan originaltexten publicerades har ett par uppgifter korrigerats och, efter önskemål från flera läsare, mer precisa länkar till källor lagts till. I flera fall är uppgifterna i listan resultat av  sökningar i myndigheters statistiskdatabaser – i dessa fall är det omöjligt att uppge en exakt länk till resultatet, men för all tydlighets skull har jag lagt till länkar till skärmdumpar som visar på resultaten ur originalkällan.